Coronapandemin för med sig tillfälliga ändringar i indrivningslagen

Finland regering har i slutet av oktober presenterat ett förslag till tillfälliga ändringar i indrivningslagen. Förberedelsearbetet har utförts i ytterst snabb takt efter att pandemins första våg gjort sig till känna under våren. Det huvudsakliga syftet med de tillfälliga ändringarna är att underlätta för företag som har försatts i ekonomiska svårigheter till följd av pandemin.

De ändringar som nu föreslås är tänkta att skydda företag som på olika sätt befinner sig i en svagare position genom att begränsa företagsindrivningens åtgärder och kostnader. Lagstiftningen ska träda i kraft snarast möjligen, och vara i kraft till slutet av juni 2021.

Det är bra att det genom den nya lagstiftningen fås mera klarhet och gemensamma spelregler inom företagsindrivningen. Trots de här goda intentionerna kan de tillfälliga ändringarna också få negativa konsekvenser – de kommer att göra en redan svår situation ännu svårare för säljande företag, och kommer att orsaka kreditförluster för livskraftiga företag.

Trattabegränsningar leder till betalningsdröjsmål

I det nuvarande lagförslaget förbjuds användningen av tratta, alltså sådana offentlighetshot som används inom företagsindrivningen. Begräsningen av tratta – och i vissa fall förbudet – skapar ändå osäkerhet för företag; bristen på tratta innebär att kredituppgifterna inte längre innehåller sådan information som är nödvändig för bedömning av kreditvärdigheten.

Om det inte längre är möjligt att lita på kredituppgifterna, så leder det till att betalningsdröjsmålen blir vanligare och längre. Säljaren kommer även tvingas gå till juridisk indrivning i fler fall, vilket är både dyrare och tar tid, speciellt nu när tingsrätterna har långa köer. Tillsammans med de begränsade kostnadsersättningarna så kan det här också påverka på betalningsviljan hos företag – redan nu har vi sett en förlängning av betalningstiderna jämfört med förra året, även bland företag som är betalningsförmögna.

Långsamma betalningar och ökande kreditförluster leder till ekonomiska problem även för företag som annars är livskraftiga. De får helt enkelt inte betalt på samma sätt för varor och tjänster som sålts. Speciellt för små företag kan det här vara ödesdigert. Begräsningen av trattaindrivning kan tillsammans med det tillfälliga konkursförbudet innebära att vi ser så kallade spökföretag på marknaden, vilka i sin tur orsakar nya kreditförluster och ekonomiska skada för andra företag.

Begränsning av indrivningskostnaderna flyttar den ekonomiska skadan till säljaren

Genom att begränsa indrivningskostnaderna försöker man skydda företag som anses vara i svagare ställning – företagens svårigheter beror ändå inte på indrivningskostnaderna, och att ta bort ersättningar är därför inte motiverat i skuggan av coronapandemin. Det är viktigt att komma ihåg att ersättningen för indrivningskostnaden inte heller är inkassobyråns krav. Det är en ersättning som säljaren kräver till följd av den skada som har orsakats till följd av att produkten eller tjänsten har lämnats obetald. Om kostnadsersättningen nu begränsas i lagen innebär det att skadan får bäras av säljaren.

När indrivningskostnaderna begränsas kan det även innebära att den så kallade dröjsmålsersättningen blir vanligare. Dröjsmålsersättningen är en följd av EU-lagstiftning, och kräver inte ens att indrivningsåtgärder har utförts – det är ett synnerligen strängt alternativ, som inte helt passar in i den finska synen på rättvisa. Det kan ändå bli vanligare att kräva dröjsmålsersättning om det inte längre är möjligt att få ersättning för sina inkassokostnader.

När åtgärderna inom indrivningen begränsas minskar även förhandlingsutrymmet, och säljaren kan bli tvungen att flytta sina fakturor till juridisk indrivning i ett tidigare skede. Det här innebär i sin tur ökade kostnader för alla parter.

Exceptionella tider gör ansvarsfullhet och god indrivningssed viktiga

Dessa exceptionella tider gör det än viktigare att anlita en byrå som följer god inkassosed.  Det ligger i allas intresse att livskraftiga företag inte går omkull – det här kräver ändå, förutom lagstiftning, även ett kundnära förhållningssätt och gott spelöga, även från inkassobolagens sida.

Cash-In följer i sin verksamhet förutom Finlands Inkassobyråers Förbunds riktlinjer om företagsindrivning även indrivningslagen och god inkassosed, enligt vilka förhållet till gäldenärskunden ska vara ansvarsfullt. Det är viktigt att sådana lösningar och verktyg inom den frivilliga indrivningen som gör att återbetalningen lyckas. Förhandlingar och flexibla betalningsarrangemang är här i en nyckelroll.

Vi anser att regleringen av branschen hittills har fungerat särdeles väl. Vi anser att det finns behov av ny lagstiftning, och att tanken bakom denna tillfälliga lagstiftning är god, men att den samtidigt hotar att orsaka mera kostnader, kreditförluster och betalningsstörningar för gäldenärer och borgenärer.